söndag 29 augusti 2010

Hälsade på RPB:n i helgen

Igår var jag och en kompis nere och hälsade på RPB:n. Den har nu bott alldeles för länge i ladan och den borde snart få lite uppmärksamhet. Vi får se vad som händer. Kompisen som aldrig tidigare hade sett en RPB i verkligheten tyckte den var riktigt tuff, men var också imponerad över hur rostig bottenplattan var.

En RPB GT är låg - jämför takhöjden med motorhuven på en Skoda Felicia. Då ska man tänka på att bilen inte har någon motor och därför är väldigt hög bak.

Gjorde en liten rolig upptäckt igår. Jag snöar lätt in på dekaler och upptäckte ett fragment/konturer efter en dekal.

Jag tyckte att konturerna såg lite bekanta ut och efter lite funderande så såg jag vilken dekal det hade varit.

När jag för många år sedan pratade med Carl-Erik som byggde bilen så berättade han att under de sex år som han hade bilen som bruksbil så var han bland annat nere och körde några varv på Nürnburgring med bilen. Hur tufft är inte det?